Rent a Wreck

Jag funderar på att börja fotografera igen. 
När det blir april.
Funderar också på att börja skriva igen.
När det blir vår.

Igår var det årlig vårkonsert i Stadshallen, och jag sålde massvis med kakor i pausen. Efteråt drack vi alkohol på Ariman, pratade om den kommande Budapestresan och lekte lekar med lappar. När vi snubblade ut i Lundanatten blåste Ninas hatt bort, men hos Vera fanns värme, knäckebröd och sovplats.

Idag var en bra dag, för solen sken och jag slutade, efter två bra lektioner, klockan tolv.
För att slippa plugga spanska bakade jag bröd och lyssnade på p3.

Igårkväll var jag på tjejkväll hos Hanna i Skurup. Hon har så himla fint hus, och hon hade gjort allt så mysigt.

Sara, Miriam och Kajsa var där.

Och söta Linnea.
Vi fick fyllda paprikor och jättegod sallad.

Sen lekte vi "Så ska det låta" och mitt lag var bäst, fast vi vann inte.

När jag och Johan åkte till Lund innan på dagen berättade jag hur sugen jag var på cheesecake, och så fick vi cheesecake. Den åt vi medan vi tittade på inspelad melodifestival. Väldigt gott.

Jag hade min nya fina kjol på mig, och var trött. Ändå höll jag mig vaken när vi låg i våra sovsäckar och pratade om pojkar och spöken tills klockan var närmare fyra. Fin kväll minsann.

den här dagen borde inte få finnas på något vis, men jens är så himla fin

Idag kom studentmössorna, och jag ser förvånandsvärt bra ut i min. Jag har sedan utprovningen brottats med tanken på att jag ska stå där, bland alla mina vackra vänner i deras perfekt sittande mössor, och se allmänt bortkommen ut. Men så är nu icke fallet. (Inte för att huvudbonadens passform kanske spelar så stor roll just denna dagen D).
Den ligger här i sin låda bredvid mig, och varje gång jag drar handen över det mjuka vita tyget eller sätter den på huvudet fyllt jag av någon slags oförklarbar eufori.
Mössan i all sin prakt  är någon slags symbol för allting jag tänker på och drömmer om. Studenten och dess följder förkroppsligad. Så varje morgon när jag vaknar och tänker på hur jag ska klara mig genom den sju och en halv timmar långa dagen, kan jag nu slå en flukt på objektet i fråga och fyllas med motivation. Underbart.