stop. don't stop. your liesl.
jag brukar verkligen hata när mina tankar hinner ifatt mig.
fast denna gången är det så himla bra.
ingen kan klaga, inte ens jag själv. det var så lätt att prata, så lätt att skratta och titta på varandra.
sen var det svårt att läsa om voltaire, men det spelade ju mindre roll.
jag tror faktiskt att jag vågar. jag tror att jag vill.
"jag kommer förmodligen skratta åt det här till jul"
jag tvivlar.
det är så mycket jag. jag tycker, jag vill, och framför altt jag borde. borde ger mig kalla kårar. det finns ingenting gott i borde.
allt man borde. låt oss spy på allt vi borde!
anja vandrar runt i rom. jag kan se hur hon njuter i solen på ett torg med en god bok och en kopp nybryggt kaffe. själv sitter jag och hoppas på att maten lagar sig själv om man väldigt gärna vill. jag förstår hur tråkigt detta är att läsa, men jag lovar att jag någon gång ska ge seriositet en ärlig chans.
