Rent a Wreck

Emma och jag bestämde oss för att baka scones och det resulterade i att jag mår illa bara jag tänker på någonting som har med mat att göra. Dessutom började Emma vifta med de små halvljumna degbitarna framför mitt ansikte tills jag skrek. Och hon bara skrattade. Men ja, det var gott så länge det varade.

Allt skulle kunnat vara väldigt bra. Jag ska snart ge mig av till Örkelljunga, imorgon ska jag leka med systra mi och träffa Hanna och Anja. På fredag bär det sedan av till Småland för fest.
Allt skulle kunnat vara jättebra, om det inte vore för det där satans musikhistoriaarbetet som hänger över mig som en tung, mörk filt i något äckligt symtetmaterial. Jag vet inte varför, jag bryr mig egnetligen inte. Vad är väl ett historiabetyg?
Ändå kan jag inte släppa det. Det måste bli bra. Lolo måste älska det. Mest för mig egen skull. Blabla.