Rent a Wreck

Idag kom studentmössorna, och jag ser förvånandsvärt bra ut i min. Jag har sedan utprovningen brottats med tanken på att jag ska stå där, bland alla mina vackra vänner i deras perfekt sittande mössor, och se allmänt bortkommen ut. Men så är nu icke fallet. (Inte för att huvudbonadens passform kanske spelar så stor roll just denna dagen D).
Den ligger här i sin låda bredvid mig, och varje gång jag drar handen över det mjuka vita tyget eller sätter den på huvudet fyllt jag av någon slags oförklarbar eufori.
Mössan i all sin prakt  är någon slags symbol för allting jag tänker på och drömmer om. Studenten och dess följder förkroppsligad. Så varje morgon när jag vaknar och tänker på hur jag ska klara mig genom den sju och en halv timmar långa dagen, kan jag nu slå en flukt på objektet i fråga och fyllas med motivation. Underbart.